Hälsa och livsstil

Hälsa och Livsstil för personer med extremitetsskador

Det finns många faktorer som påverkar vår hälsa. Många av de faktorerna ligger bortom individens kontroll, till exempel kön, ålder och sjukvårdsresurser i samhället. Det finns dock ett område som vi kan påverka och det är vår livsstil Dit räknas, bl.a. tobak, alkoholvanor, fysisk aktivitet, matvanor, stresshantering m.m.
I länder som Sverige, där inte många dör av infektionssjukdomar, räknar man med att nästan 90% av dödsfallen är i sjukdomar som är livsstilsrelaterade 
Den största delen av sjukdom och för tidig död orsakas av några få riskbeteenden: en stillasittande livsstil, ohälsosam kost/vikt, rökning och riskbruk av alkohol.
De här faktorerna kan leda till hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och sjukdomar i andningsorganen. Det finns förstås risk att man kan drabbas av dessa sjukdomar i alla fall, pga. gener eller ren otur, men i många fall går risken att drabbas att minska genom en sund och hälsosam livsstil
Dessa livsstilsval är extra viktiga för oss som har ett rörelsehinder, eftersom vi har en extra sårbarhet. Många av oss går redan på sitt yttersta av sin förmåga och det finns helt enkelt marginaler för ytterligare sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Att bemästra/ copa med ytterligare en sjukdom eller funktionsnedsättning är en extrem utmaning. 
 
Det är 10 gånger så vanligt med ohälsa hos personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen (folkhälsomyndigheten, 2016). En rad riskfaktorer bidar till den här bilden: fetma och övervikt, stillasittande, lägre socialt deltagande, lägre utbildningsgrad, lägre sysselsättningsgrad, fler röker, fler dricker för mycket. En lägre andel äter tillräckligt mycket frukt och grönt, fler saknar kontantmarginal, lägre socialt stöd. 
Lägg dessutom på att funktionsnedsättning räknas som en kronisk stressor. Det är en belastning på individen.
Sjukdomar och ohälsosamma vanor som inte är kopplade till själva funktionsnedsättningen är skrämmande lång: diabetes, övervikt och fetma, högt blodtryck, astma, rökning, depression, smärta, dålig tandhälsa… Alla dessa diagnoser är vanligare hos personer med funktionsnedsättning. 

Och varför är det här så viktigt och allvarligt? Därför att fetma och att vara i dålig fysisk kondition får mycket större konsekvenser för oss med rörelsehinder. Det handlar inte om att vara snygg på stranden, utan om överlevnad och funktion.  Fetma hos personer med funktionsnedsättning kan betyda skillnaden mellan att gå med benproteser eller sitta i rullstol. Det kan avgöra om personen klarar av toalettbesök, hygien och påklädning själv eller inte. Det är faktiskt ännu viktigare för oss med rörelsehinder att hålla en sund livsstil. Många av oss använder våra kroppar på ett sätt som de inte är byggda för och för att vi ska hålla och orka ett helt liv måste vi hålla oss i god form.

När det gäller amputerade har frågan uppmärksammats i viss mån internationellt de senaste 5 åren. Studier (Littman, et al 2015) visar en genomsnittlig viktuppgång på 8-9% inom två år efter en amputation på de nedre extremiteterna. 
För personer med funktionsnedsättning kan det betyda skillnaden mellan att gå med proteser eller sitta i rullstol, att klara av toalettbesök själv eller inte. Fetma ökar risken för inflammationer som kan orsaka eller förvärra smärtproblematik. Övervikt och fetma hos en person som behöver assistans innebär också en ökad skaderisk för assistenter som ska hjälpa till. 
För många med extremitetsskador kan viktnedgång med hjälp av ökad fysisk aktivitet vara svårt och i vissa fall omöjligt. Viktnedgång är dock möjlig genom att anpassa kosten efter förutsättningarna. Det handlar om att äta mindre men bättre. 
 
Det kan vara svårt för personer med rörelsehinder, som till exempel extremitetsskada, att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet och träning. Många avstår från träning och fysisk aktivitet, på grund av rädsla för att skada sig, att själva funktionsnedsättningen begränsar valet av aktivitet, rädsla för att bli uttittad och bristande tillgänglighet. Det blir lätt en ond cirkel av stillasittande, som leder till övervikt och låg kondition, som leder till mer stillasittande och så vidare. Vanliga tips för mer fysisk aktivitet kanske inte alltid fungerar. Vi kanske inte kan ta trappan istället för hissen. Vi kanske inte kan cykla till skolan. Istället måste vi öka vår planerade träning och fysisk aktivitet. Bryt stillasittandet! Vad är möjligt att göra? Vad är roligt att göra?
Tänk inte ”det där kan inte jag göra” utan tänk ”Vad kan jag göra istället?” Alla kan träna! Det gäller bara att hitta vad som fungerar och vad som är kul!
Det är viktigt att komma ihåg att vara i god form är skadeförebyggande, framför allt för oss med rörelsehinder. Om man till exempel har ett annorlunda rörelsemönster, om man ofta gör extrema rörelser och arbetar i ytterlägen måste kroppen vara stark för att orka med. Gäller framför allt bålstyrka! 

Om du känner dig osäker på vad som gäller för just dig – ta kontakt med EX-Center
 
 
Våra tio bästa hälsotips! 
(Ur Livsstilsboken, Lagerström & Wahman, 2012)
 
Försök att hålla en funktionell och hälsosam vikt!  
Ät frukt och grönt flera gånger per dag!
Håll igång med vardagsmotion!
Fimpa!
Drick alkohol med förstånd!
Aktivera dig med sådant som känns meningsfullt och positivt!
Öva på ditt förhållningssätt till livet!
Minska din stress och lär dig slappna av!
Sköt dina sovvanor!
Var inte rädd för att ta hjälp!
 

EX-Center och FfdN:s hälsoprojekt, 2013-2015


Länkar

EX-Center

Tipbase

Dysnet

Dysmeliföreningen

Bräcke diakoni
803
818